Föräldrars överskott vid underhållsbidrag

Vanligtvis utgår man från föräldrarnas faktiska inkomster, men om en förälder inte utnyttjar sin arbetsförmåga kan man räkna på en fiktiv inkomst istället. Förälderns frihet begränsas alltså om det krävs för barnets bästa (NJA 1985 s. 768).

Vissa belopp får dras av för förälderns egna levnadskostnader (förbehållsbelopp), där boendekostnaden bedöms separat och övriga kostnader beräknas enligt ett normalbelopp på 120 procent av prisbasbeloppet.

I enskilda fall kan man frångå normalbeloppet och ange levnadskostnaderna till ett annat belopp. En förälder kan således förbehållas mer än normalbeloppet om det visas att utgifterna för förälderns vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora. Eller att extra utgifter framstår som nödvändiga, så kallade särskilda förbehåll.

Om det finns särskilda skäl kan man ange levnadskostnader till ett annat belopp än normalbeloppet. En förälder får då behålla mer om utgifterna är ovanligt höga eller extra kostnader behövs.

Avdrag får göras för rimliga bostadskostnader. Om kostnaden är onödigt hög och en billigare bostad hade varit möjlig kan det påverka beräkningen.

Om det föreligger särskilda skäl kan en förälder reservera ett belopp för underhåll till en make som han eller hon stadigvarande bor tillsammans med (hemmamakeförbehåll). Förbehållsbeloppet beräknas på samma sätt som för föräldern. Normalbeloppet motsvarar 60 procent av prisbasbeloppet.

Hemmakeförbehållet gäller främst för en make utan egen inkomst. Om maken har viss egen inkomst justeras förbehållsbeloppet nedåt, och om maken kan försörja sig själv tillfaller inget förbehållsbelopp föräldern. Särskilda skäl krävs, till exempel små barn hemma eller sjukdom som hindrar arbete. Som make räknas även sambo med gemensamma barn.

När en förälder har underhållsansvar för flera barn gäller principen om likabehandling mellan dem. Dock ges barn som bor tillsammans med den underhållsskyldige föräldern, så kallade hemmavarande barn, viss prioritet framför de barn som är berättigade till underhållsbidrag.

Om den bidragsskyldige har hemmavarande barn får personen behålla ett belopp som tillsammans med vad barnet får från den andra föräldern eller för dennas räkning uppgår till 40 procent av prisbasbeloppet.

Domstolen kan besluta om ett annat belopp om särskilda omständigheter föreligger. Detta fungerar som en garantiregel och används när det fastställda underhållsbidraget riskerar att påverka barnets behov negativt. Syftet är att hemmavarande barn ska ha samma skydd som det stöd som ges till barn som inte bor varaktigt med båda föräldrarna.

Den metod för beräkning av underhållsbidrag som används ska endast ses som ett hjälpmedel. Det bidrag som räknats fram måste kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

Om föräldrar har begränsad ekonomi kan underhållsbidraget sänkas så att det inte underskrider bidragsskyldiges förbehållsbelopp. Normalt får den bidragsskyldige också behålla minst 300 kr per månad utöver detta. Beräkningen av underhållsbidrag är endast vägledande och ska alltid granskas med hänsyn till rimlighet.

Källa:
Se Mats Persson, Anita Wickström, Unto Komujärvi. Familjerätten - en introduktion. (2021, JUNO) under rubriken 6.3.3. Föräldrars förmåga och 6.3.4. Kontroller och skönsmässig bedömning.