Mamman erkände att hon publicerat uppgifter om barnets hälsa på TikTok men nekar till att ha haft uppsåt att skada och menar att hennes agerande var försvarligt, skedde som vårdnadshavare i barnets bästa och i sista hand omfattas av visselblåsarlagen.
Åklagaren hävdade däremot att hon spridit sekretesskyddad information om sitt 8-årige barn, bland annat. genom tre TikTok‑videor med känsliga uppgifter om hälsa, diagnoser och privata förhållanden, där barnet delvis kan identifieras.
Socialtjänsten polisanmälde händelsen och framförde att barnet blivit ledset och känt sig maktlöst över publiceringarna.
Tingsrättens bedömning.
För olaga integritetsintrång döms den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa i bestämmelsen angivna typer av bilder eller uppgifter. Straffansvaret är begränsat till spridning av bilder och andra uppgifter som den enskilde typiskt sett har ett starkt intresse av att hålla för sig själv eller bestämma vem eller vilka som ska få ta del av. Med rekvisitet att bilden eller uppgiften ska ha spridits avses att den ska ha gjorts tillgänglig för fler än ettfåtal personer. Det krävs inte att personerna faktiskt tagit del av den.
En förutsättning för att spridningen ska innebära ett intrång i någons privatliv är att den sker utan samtycke från den som bilden eller uppgiften avser (se prop.2016/2017:222 s. 33 och NJA 2020 s. 273).
För straffansvar krävs vidare att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det är tillräckligt att spridningen typiskt sett kan medföra sådan skada. Med skada avses sådan skada på privatlivet och den personliga integriteten som kan föranleda exempelvis rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet och ångest. I denna bedömning bör hänsyn också tas till omständigheter hänförliga till målsäganden i det enskilda fallet, till exempel. om det rör sig om ett barn som blivit utsatt. (Se a. prop. s. 39 f.).
Enligt bestämmelsen ska det inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Med detta avses situationer där det finns ett tillräckligt starkt motstående intresse som motiverar spridningen. Så kan vara fallet om spridningen sker t.ex. som ett led i en nyhetsförmedling eller ett vetenskapligt arbete (se a. prop. s. 96 f.)
När det gäller uppsåtet ska det omfatta själva spridningen och det förhållandet att den som bilden eller uppgiften avser inte har samtyckt till spridningen. Uppsåtet ska även täcka dels de faktiska förhållanden som innebär att bilden eller uppgiften är sådan som avses i bestämmelsen, dels de faktiska förhållanden som leder till slutsatsen att spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada (se NJA 2020 s. 273).
Tingsrätten fann att mamman genom att lägga ut videoklippen på Tiktok har spridit uppgifter om barnets hälsotillstånd. Utredningen visar att videoklippen haft många visningar på Tiktok. Av videoklippen framgår så många detaljer om barnet och hans vistelseort att det varit möjligt att identifiera honom, i vart fall av personer som kände till honom. Något samtycke till spridningen av uppgifterna har inte funnits. Mammans handlande har mot denna bakgrund inneburit ett intrång i barnets privatliv.
Tingsrätten fann också att de uppgifter som mamman spridit om barnet varit integritetskänsliga och av privat natur, särskilt för ett barn. Spridningen av uppgifterna har varit ägnad att medföra allvarlig skada för barnet, det vill säga skada på hans personliga integritet. Mamman måste ha förstått att spridningen kunde medföra sådan skada samt föranleda obehag och otrygghet hos NN2, vilket också blev fallet.
Frågan var om spridningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter trots det var försvarlig. Syftet från mammans sida synes ha varit att offentliggöra vad hon ansåg vara missförhållanden kring barnets vård samt brister i myndigheternas och familjehemmets agerande.
Tingsrätten konstaterade att spridningen inte skett som led i en seriös nyhetsförmedling. Mamman hade kunnat gå till väga på ett annat sätt och föra fram sina åsikter utan att göra intrång i barnets privata förhållanden och sprida uppgifter om hans hälsotillstånd, vilket som sagt varit ägnat att medföra allvarlig skada för honom.
Mot denna bakgrund fann tingsrätten att det inte varit försvarligt av mamman att sprida uppgifterna på sätt hon gjorde. Hon kan inte gå fri från ansvar på någon av de andra grundersom hon åberopat i målet. Mamman dömdes för olaga integritetsintrång.
Halmstads tingsrätt
Målnr B 3358-23
Lägg till artikeln i dina kanaler
Senaste artiklarna med samma ämne
