Umgängesbegränsning och principen om barnets bästa
Inom ramen för undersökningen har JO inspekterat sex socialnämnder och granskat ärenden om umgängesbegränsning. Den centrala frågan för JO:s undersökning har varit hur nämnderna beaktar principen om barnets bästa.
JO konstaterar att samtliga nämnder uppgav att de arbetade aktivt med principen om barnets bästa och att den ligger till grund för alla beslut om umgängesbegränsning.
JO:s granskning visar dock på en klar skillnad mellan vad nämnderna själva uppgett om att barnets bästa beaktas i handläggningen och vad som dokumenterats och redovisats i de granskade ärendena.
JO framhåller att de enskilda barnen inte alls var synliggjorda i ärendena i de fall när någon bedömning av barnets bästa inte kom till uttryck i vare sig beslut eller beslutsunderlag, vilket JO ser med stort allvar på.
Barnets rätt till delaktighet består av olika delar: rätten till information, rätten att komma till tals och bli lyssnad på samt rätten till inflytande utifrån ålder och mognad.
Barnets rätt till information är en förutsättning för att barnet ska kunna uttrycka sina åsikter t.ex. i frågan om umgänge. Att komma till tals och bli lyssnad på är också en viktig förutsättning för att barnet ska uppleva att det fått det inflytande i ett ärende som det har rätt till.
När det gäller rätten till delaktighet visar JO:s granskning på brister i alla delar, vilket är oroande.
JO
Dnr 822-2022
Lägg till artikeln i dina kanaler
-
Taggar: Barnets bästa