En vårdnadsöverflyttning är ingripande för barn och föräldrar

Det kan även bero på att en förälder utövar våld i hemmiljön. Ett barn som är placerat i familjehem kan bli föremål för en prövning om vårdnadsöverflyttning från föräldrarna till familjehemsföräldrarna. En fråga om vårdnadsöverflyttning kan bli aktuell också i andra situationer, t.ex. när en eller båda föräldrar har avlidit.
Mål om vårdnadsöverflyttning prövas av allmän domstol enligt föräldrabalkens bestämmelser. Det rör sig dock om en typ av prövning som på flera sätt är särpräglad och mer ingripande än andra vårdnadsmål, där föräldrarna är parter. I mål om vårdnadsöverflyttning tar det allmänna initiativ till att vårdnaden ska flyttas över till någon annan än barnets föräldrar, och socialnämnden är också i regel part i målet.
I praktiken handlar det ofta om att flytta vårdnaden till barnets familjehemsföräldrar. När ett barn vårdas i familjehem kan prövningar dessutom behöva göras enligt flera olika regelverk som delvis fyller olika funktioner. Det kan t.ex. handla om att en process enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i allmän förvaltningsdomstol och ett mål om vårdnadsöverflyttning i allmän domstol.
En vårdnadsöverflyttning kan på samma sätt som ett omhändertagande av ett barn för vård innebära en inskränkning i både barnets och föräldrarnas rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 9 barnkonventionen respektive artikel 8 i Europakonventionen. I barnkonventionen anges att i ett förfarande genom vilket barnet kan skiljas från sina föräldrar ska alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och lägga fram sina synpunkter (artikel 9.2).
Även Europakonventionen uppställer vissa processuella krav när det gäller beslutsfattande som innefattar inskränkningar i rätten till privat- och familjeliv (se t.ex. P., C. och S. mot Storbritannien [56547/00], dom den 16 juli 2002, p. 119). I flera mål enligt LVU finns det en presumtion för att ett offentligt biträde ska förordnas för barnet och dess vårdnadshavare.
Samma rätt finns inte vid en prövning om vårdnadsöverflyttning enligt föräldrabalken. Att barn och vårdnadshavare inte har rätt till offentligt biträde i allmän domstol vid en prövning av en fråga om vårdnadsöverflyttning gör att den inte uppfattas som tillräckligt rättssäker. Detta framgår av de kontakter som utredningen haft med företrädare för socialtjänsten (se även SOU 2015:71 s. 673).
Det har till utredningen förts fram att det är svårt att förklara varför ett offentligt biträde inte förordnas i mål om vårdnadsöverflyttning när det sker i de fall när socialnämnden för talan om att ett barn ska omhändertas för vård. Det har också genomgående framkommit i utredningens kontakter med representanter för barn och barnrättsorganisationer att barn upplever att deras åsikter inte tas på allvar.
Enligt regeringen finns det mot den bakgrunden skäl att stärka barnet och föräldrarnas ställning i mål om vårdnadsöverflyttning. Vissa remissinstanser, bl.a. Unicef Sverige, Unizon och Sveriges advokatsamfund, anser att de förslag som utredningen lämnar inte är tillräckliga för att stärka barns rättigheter vid prövning av frågor om vårdnad, boende och umgänge. De berör bland annat frågor om att ge barn talerätt, en rätt till ombud i alla mål om vårdnad, boende och umgänge och att inrätta särskilda barndomstolar.
Flera remissinstanser, bl.a. Barnens rätt i samhället, Rädda Barnen och Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), efterfrågar en större, samlad, översyn av alla regler som rör barn i behov av skydd. Regeringen konstaterar att det i stor utsträckning handlar om frågeställningar som legat utanför utredningens uppdrag. Det är redan av den anledningen inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga förändringar i dessa delar.
Prop. 2024/25:10 s. 49.
Lägg till artikeln i dina kanaler