Skip to main content

Fingerade personuppgifter

Av lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter framgår att en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans eller hennes liv, hälsa eller frihet kan få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, s.k. fingerade personuppgifter (1 § första stycket). 
Publicerad - 26 januari 2018, redigerad - 17 augusti 2024

För att ett medgivande ska ges krävs att risken för allvarlig brottslighet föreligger vid en objektiv bedömning (se NJA 1994 s. 497 I och II). Fara för bortförande av barn har ansetts utgöra en sådan risk som avses i lagen (NJA 1994 s. 497 II). Medgivande får dock inte lämnas om personen kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på annat sätt. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem, om personerna varaktigt bor tillsammans (1 § andra och sista stycket). 

Polismyndigheten prövar en fråga om medgivande att använda fingerade personuppgifter. Ansökan om medgivande görs av den som vill använda fingerade personuppgifter (2 §). En person som ansöker om eller har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter för egen del, får ansöka om medgivande även för ett barn som personen är vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med, om syftet är att ge skydd mot den andre vårdnadshavaren (4 §).

Om Polismyndigheten medger att fingerade personuppgifter får användas tas den gamla identiteten bort ur folkbokföringsregistret. Personen måste flytta till en ny, hemlig ort. Identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan den nya och den gamla identiteten finns endast hos Polismyndigheten.

Genom att personen använder fingerade uppgifter kan vederbörande sägas ge sken av att vara en annan person än den han eller hon verkligen är. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter medför inte någon rättslig förändring av personens namn eller andra förhållanden. Personen får rätt att dölja de verkliga uppgifterna men rättsligt är han eller hon samma person som tidigare. Personen är inte skyldig att använda de fingerade uppgifterna utan kan i vissa sammanhang använda sitt verkliga namn och personnummer m.m.

Det har inte någon privaträttslig betydelse om personen ingår avtal eller företar andra rättshandlingar med användande av verkliga eller fingerade uppgifter. Hela tiden är det samma rättssubjekt som kan göras ansvarigt. Motsvarande gäller i fråga om offentligrättsliga förpliktelser (se prop. 1997/98:9 s. 52 och 53).

Det finns således inte någon laglig möjlighet för den som har fått fingerade personuppgifter att undandra sig förpliktelser. Personen har inte heller rätt att vägra medverka i ett rättsligt förfarande med hänvisning till att han eller hon fått fingerade uppgifter. Det är alltså inte otänkbart att personen kan bli skyldig att inställa sig personligen inför t.ex. allmän domstol (se prop. 1997/98:9 s. 54 och 55).

Källa:
SOU 2017:6 s. 387

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

15 april 2026
Socialnämnden ansökan grundades på uppgifter om föräldrarnas konflikter och bristande omsorger. Förvaltningsrätten ansåg dock att utredningen var oklar och att den saknade aktuella observationer som…
11 april 2026
Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning. Följ…
08 april 2026
Barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och om barnet är folkbokfört hos en förälder, boende i Sverige, som är vårdnadshavare (17 kap. 2 och 3 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§…