Konflikt och försoning i vårdnadsmål

Tillämpningen av metoden varierar mellan och inom tingsrätterna. Nedan beskriver vi översiktligt hur Södertörns tingsrätt arbetar med Konflikt och försoning. En förutsättning för att ett mål om vårdnad, boende och umgänge ska handläggas inom ramen för Konflikt och försoning är att föräldrarna inte invänder mot att delta.

Tingsrätten beslutar om metoden ska användas sedan den gett familjerätten tillfälle att komma in med upplysningar alternativt hämtat in snabbupplysningar från familjerätten. På så sätt får familjerätten tillgång till eventuella uppgifter i socialregistret och eventuella tidigare utredningar om barnet.

Metoden anses inte vara lämplig om någon av föräldrarna har en psykiatrisk diagnos eller ett aktivt missbruk. Detsamma gäller om någon av dem har gjort sig skyldig till våld eller övergrepp mot barnet eller den andra föräldern. Metoden är i regel inte heller lämplig om någon av föräldrarna och barnet har skyddade personuppgifter.

När tingsrätten har beslutat att metoden ska användas kallar rätten föräldrarna och ansvarig familjerättssekreterare till ett första sammanträde för muntlig förberedelse. En halv dag sätts av för detta. Domaren håller i sammanträdet och familjerättssekreteraren får ordet när det är lämpligt. Ombuden har en undanskymd roll och såväl domaren som familjerättssekreteraren riktar sig direkt till föräldrarna.

Inledningsvis presenterar domaren metoden utförligt. Därefter får föräldrarna berätta om barnet och redogöra för sin syn på vilka problem som behöver lösas för att barnets behov ska tillgodoses. Familje rättssekreterarens uppgift är att föra in relevant barnkunskap som har bäring på föräldrarnas konflikter.

Efter diskussioner, som i de flesta fall leder till en tillfällig överenskommelse och en inventering av den hjälp föräldrarna behöver, meddelar tingsrätten ett interimistiskt beslut och ett beslut om samarbetssamtal . Förutom föräldrarna kan personer i deras nätverk delta i samarbetssamtalen. Föräldrarna kan komma överens om att ta hjälp av familjerättssekreteraren för att kommunicera med varandra på ett mindre konfliktdrivande sätt eller att i övrigt ta emot hjälp eller stöd av familjerätten eller av annan enhet inom socialtjänsten. Vidare får familjerättssekreteraren med stöd av 6 kap. 20 § FB i uppdrag att till nästa sammanträde ge in upplysningar.

Familjerättssekreteraren skaffar sig därefter information, genom t.ex. hembesök och samtal med föräldrarna, barnet och närstående samt med personal vid barnets förskola eller skola. Man bestämmer också en tid för nästa sammanträde, tre till fyra månader framåt i tiden. Avsikten är att föräldrarna ska kunna kontakta familjerättssekreteraren för att be om hjälp om det uppstår oklarheter eller andra problem i stället för att trappa upp konflikten genom att ge in inlagor till tingsrätten.

Vid det andra sammanträdet får föräldrarna redogöra för sina erfarenheter av den tillfälliga överenskommelsen. Familjerättssekreteraren informerar om hur samarbetet mellan föräldrarna har fungerat. Familjerättssekreteraren redovisar endast muntligt resultatet av arbetet med upplysningarna. Protokollföraren skriver ner vad familjerättssekreteraren uppger.

Efter diskussioner når föräldrarna förhoppningsvis en slutlig överenskommelse som läggs till grund för en dom. Det händer att domstolen i domskälen eller i protokollet noterar vissa överenskommelser som är viktiga för ett fortsatt bra samarbete mellan föräldrarna samt tid för uppföljning hos familjerätten.

Om föräldrarna inte når en slutlig överenskommelse kan de träffa ännu en tillfällig överenskommelse och familjerättssekreteraren får ett fortsatt uppdrag. Tid bestäms i dessa fall för ett tredje sammanträde. Det hålls endast undantagsvis fler än tre sammanträden inom ramen för Konflikt och försoning.

Om föräldrarna inte når en slutlig överenskommelse som godkänns av tingsrätten, övergår målet till ordinär handläggning. Enligt en undersökning vid Södertörns tingsrätt kommer cirka 70 procent överens i de mål som har handlagts där enligt metoden. Även andra domstolar som använder sig av metoden har uppgett att föräldrar i stor utsträckning kommer överens inom ramen för Konflikt och försoning (se mer om Konflikt och försoning i avsnitt 15.6)

Källa:
SOU 2017:6 s. 220