En ökad konfliktnivå och konfliktbenägenhet

Av vår undersökning av domar, se avsnitt 7.2.5, framgår t.ex. att det är vanligt att föräldrar är oense om såväl vårdnad, boende som umgänge. Den omständigheten talar för att konfliktnivån många gånger är hög. 

En stor del av de advokater, domare och familjerätts sekreterare som vi hämtat in synpunkter från har också framhållit att tvister mellan föräldrar blivit allt mer infekterade och svårlösta. Det har också sagts att det finns en stor misstänksamhet mellan föräldrar och att det är vanligt att föräldrar riktar olika anklagelser mot varandra eller anmäler varandra till olika myndigheter.

Det har också funnits en bred enighet om att det blivit allt vanligare att en förälder, vanligtvis en mamma, och barn har skyddade personuppgifter. Att en förälder och ett barn har skyddade personuppgifter med anledning av förhållandet till den andra föräldern innebär naturligtvis att det i de flesta fall finns en hög konfliktnivå  mellan föräldrarna. Någon annan utväg än att gå till domstol finns sällan i de fallen.

Många personer som utredningen har varit i kontakt med har också angett att det finns ett allt större rättvisetänk hos föräldrar kring barn. Synsättet speglas väl av begreppet ”delad vårdnad” som numera ofta används av föräldrar. Begreppet, som inte har någon juridisk betydelse, tycks utgå från synsättet att frågor om barnet, t.ex. barnets boende, ska lösas på ett så rättvist sätt som möjligt mellan föräldrarna.

Vi har också flera gånger tagit del av synpunkten att föräldrar blivit mer envisa och konfliktbenägna. Den bilden får visst stöd av resultatet av vår genomgång av domar som bl.a. visar att föräldrars påstådda samarbetsproblem rör stort som smått, se avsnitt 8.3.4.

Att föräldrar i flera fall, många gånger säkert omedvetna om detta, kan sägas ha huvudfokus på sin egen rätt och sina egna behov, i stället för på barnets, kan i förlängningen påverka målutvecklingen i domstol. Även de dispositiva tvistemålen har ökat markant. Detta skulle kunna tala för att det finns en generell ökad processbenägenhet i samhället vilket i så fall också kan avspeglas i statistiken över antalet vårdnadsmål.

Källa:
SOU 2017:6 s. 141