Ökning av vårdnadsmålen

Samtidigt lyftes föräldrars samarbetsförmåga fram som en omständighet som sär skilt ska beaktas vid bedömningen av vårdnadsfrågan. Ändringarna har – eftersom de öppnat upp för en ökning av vårdnadsformen ensam vårdnad – sannolikt bidragit till att fler föräldrar ansöker om ensam vårdnad. 

Vi menar att en viss andel föräldrar som före reformen bedömt det som lönlöst att ansöka om ensam vårdnad därefter troligen har gjort en annan bedömning i frågan. Många av de advokater, domare och familjerättssekreterare som vi hämtat in synpunkter från har också menat att reformen kan ha fått denna effekt. För att nå framgång med yrkanden om ensam vårdnad fokuserar föräldrar i hög grad på den omständighet som genom 2006 års vårdnadsreform lyftes fram s om betydelsefull vid bedömningen av vårdnadsfrågan, nämligen förmågan att samarbeta (6 kap 5 § andra stycket FB ).

Vi har vid vår kartläggning av reglerna om gemensam vårdnad kunnat se en fokusering hos parter på oförmågan att samarbeta i en rad frågor om barnet , se avsnitt 8.3.4. Genom 2006 års vårdnadsreform lyftes risken för att barnet far illa fram som ett förhållande av särskilt viktigt slag vid bedömningen av barnets bästa.

Av 6 kap. 2 a § andra stycket FB framgår sedan dess att vid bedömningen av barnets bästa ska det fästas av- seende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Vid våra kontakter med advokater, familjerätts sekreterare och domare har många haft uppfattningen att påståenden om våld har blivit vanligare i vårdnadsmål. Även den ändringen kan alltså ha bidragit till att fler föräldrar har ansökt om ensam vårdnad med hänvisning till just våld.

Den undersökning av domar som vi genomfört visar dock inte att påståenden om våld blivit vanligare, se avsnitt 7.2.8. Vi har varit i kontakt med Brottsförebyggande rådet (Brå) för att se om det är möjligt att få fram statistik över hur utvecklingen av våld i nära relation, när det finns barn inblandade, ser ut. Det är dock inte möjligt att ta fram någon sådan statistik.

En annan tänkbar förklaring till målökningen är hur hanteringen av verkställighetsärendena har utvecklats efter 2006 års vårdnadsreform. Genom reformen flyttades verkställighetsärendena från förvaltningsdomstol till allmän domstol. Vid vår utvärdering av den ändringen, se avsnitt 15.8.3, har det bl.a. kommit fram att verkställighetsärenden numera många gånger inte prövas i sak.

Domare och advokater som vi hämtat in synpunkter från har berättat att ett nytt mål om vårdnad, boende eller umgänge ofta inleds parallellt med ett verkställighetsärende. Det nya målet sätts ut till sammanträde följt av ett sammanträde i verkställighetsärendet. I de fall som ett interimistiskt beslut med nytt innehåll fattas i det nya målet om vårdnad, boende eller umgänge får detta till följd att ansökan om verkställighet faller. Verkställighetsansökan har då i praktiken ersatts av ett nytt mål om vårdnad, boende eller umgänge.

Källa:
SOU 2017:6 s. 137