En förälders motstånd mot att låta ett barn få utöva umgänge med den andra föräldern kan ofta ha sin förklaring i de konflikter som har uppstått i samband med att sammanlevnaden mellan föräldrarna har upphört och som föräldrarna inte har förmått att lösa. Också de upprepade vårdnads och umgängesprocesser som förekommer torde bottna i föräldrarnas konflikter sinsemellan.
Publicerad - 26 september 2024, redigerad - 26 september 2024
Det rör sig alltså om sociala problem av ett sådant slag som knappast kan lösas genom ändringar i den familjerättsliga lagstiftningen. I stället krävs det att föräldrarna får hjälp och stöd med att bearbeta sina konflikter så att de i framtiden kan samarbeta i frågor som rör barnet.
I promemorian har föreslagits att det i socialtjänstlagen förs in en erinran om att socialnämnden bör beakta särskilt det behov av stöd och hjälp som kan finnas efter det att en tvist om vårdnad eller umgänge har avgjorts. Förslaget har tillstyrkts av praktiskt taget alla remissinstanser som har uttalat sig om det.
Som tidigare har framhållits spelar socialtjänsten en viktig roll då det gäller att lösa vårdnadstvister och därmed sammanhängande frågor. Det är inom ramen för socialtjänsten som samarbetssamtal normalt förutses ske. Ansvaret för vårdnadsutredningar är ett annat exempel.
Socialnämndernas ansvar är emellertid inte begränsat till just sådana frågor. Nämnden har ett övergripande ansvar för råd, stöd och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.
Socialnämnderna har alltså redan ett ansvar för att tillgodose det behov av stöd och hjälp som kan finnas efter det att en tvist om vårdnad eller umgänge har avgjorts. Tanken med det föreslagna tillägget i socialtjänstlagen är att stryka under betydelsen av att nämnden inte tar sin hand från ett vårdnads eller umgängesärende bara därför att frågan om vårdnad respektive umgänge har avgjorts.
Redan det förhållandet att två föräldrar separerar under sådana förhållanden att en vårdnadstvist uppkommer kan vara ett tecken på att parterna är i behov av stöd och hjälp för att kunna fungera efter äktenskapsskillnaden. Den kontakt som socialnämnden får med föräldrarna och barnet under vårdnads eller umgängesfrågans behandling bör vara en god grund för fortsatta kontakter efter det att domstolen har avgjort saken. Inte minst när det gäller möjligheten att få till stånd ett i praktiken fungerande umgänge kan tidigt insatta stödåtgärder hindra att de svårigheter som kan finnas växer föräldrarna över huvudet.
Det tillägg i socialtjänstlagen som har föreslagits i promemorian kan kanske tyckas ha föga praktisk betydelse. Det torde dock kunna fylla en funktion bl.a. som en markering av den vikt som samhället fäster vid dessa frågor och ingår som ett av flera led i en allmän strävan att framhålla betydelsen av goda relationer mellan barnet och föräldrarna. Möjligheterna för de sociala myndigheterna att med föräldrarnas förtroende hjälpa dem även efter en avslutad vårdnadsprocess torde också komma att öka med det tidigare redovisade förslaget om att socialnämnden inte längre skall yttra sig över vårdnadsutredningar.
Endast en remissinstans har ställt sig tveksam till att ta in en bestämmelse av här avsett slag i socialtjänstlagen. Den instansen vill i stället lösa frågan genom att socialstyrelsen utfärdar allmänna råd. Enligt min mening är det emellertid sannolikt att den lösning som här föreslås bättre leder till den önskade effekten. Något hinder i sig mot den precisering i socialtjänstlagen som föreslås i promemorian kan jag inte se. Jag förordar därför att förslaget genomförs.
Prop 1990/91:8 s. 53.
Lägg till artikeln i dina kanaler
Annonser
Senaste artiklarna med samma ämne
