Samarbetssamtal och medling

Samarbetssamtal

Samarbetssamtal är en frivillig insats som erbjuds av kommunerna enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). Syftet med samtalen är att hjälpa föräldrar att nå enighet i frågor som rör vårdnad, boende, umgänge och barnets försörjning. Samtalen ska under sakkunnig ledning hjälpa föräldrarna att göra överenskommelser kring barnet, utifrån barnets behov och eventuella önskemål.

Enligt 6 kap. 18 § föräldrabalken kan domstolen uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att anordna samarbetssamtal i barnets intresse. Om domstolen lämnar ett sådant uppdrag, kan målet förklaras vilande under en viss tid för att ge föräldrarna möjlighet att nå en överenskommelse.

Samarbetssamtal är strukturerade samtal genomförs under sakkunnig ledning. De kan ske i samband med eller efter en skilsmässa/separation, men också med föräldrar som aldrig levt tillsammans men är oeniga om hur de ska lösa frågor kring barnet. Målet är att föräldrarna ska kunna enas i frågor kring barnen och förbättra sin förmåga att samarbeta som föräldrar.

Samtalen hos kommunen är frivilliga och avgiftsfria samt sekretessbelagda. Kommunerna, genom sin familjerätt, har en skyldighet att erbjuda samarbetssamtal, och det är upp till respektive kommun att avgöra omfattningen och inriktningen av samtalen.

Samarbetssamtalets fokus ligger på parterna som föräldrar och barnens situation. Samtalen syftar till att lösa praktiska frågor kring vårdnad, boende och umgänge, och kan även inkludera diskussioner om barnets försörjning. Samtalen förutsätter att föräldrarna är villiga att samarbeta. Om en förälder direkt motsätter sig att delta, kan samtalen inte genomföras. 

Medling

Medling inom ramen för en domstolsprocess regleras i 6 kap. 18 a § föräldrabalken. Domstolen kan utse en medlare för att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Medlaren ska ha relevant utbildning och yrkeserfarenhet och vara lämplig för uppdraget. Medlingen är särskilt tänkt att användas i fall där samarbetssamtal redan har förekommit men föräldrarna inte lyckats nå en överenskommelse.

Medlaren arbetar under en tidsbegränsning som domstolen bestämmer, vanligtvis högst fyra veckor. Medlaren ska lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits, och tiden kan förlängas om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning. Medlaren har rätt till skälig ersättning för sitt arbete, som betalas av allmänna medel.

Medlingen är mer förhandlingsinriktad och kan gå längre i sina försök att nå en samförståndslösning än vad domstolen kan. Medlaren kan hjälpa parterna att få en bättre förståelse för varandras synpunkter och insikt om de olika behov som finns. Uppdraget handlar om att försöka nå en sådan grad av samförstånd att genomförandet sker utan tvångsåtgärder.

Medling förutsätter inte samtycke från föräldrarnas sida, men det kan vara svårt för medlaren att utföra sitt uppdrag om en förälder direkt motsätter sig medlingen. Dessutom finns det ingen formell utbildning för medlare i Sverige, vilket innebär att kraven på medlarens kompetens är relativt flexibla.