Skip to main content

Lämplighetskrav för offentliga biträden som företräder barn och unga

Publicerad - 26 september 2020, redigerad - 10 augusti 2024

Paragrafen (39 § LVU) innehåller bestämmelser om offentligt biträde i ärenden hos socialnämnden och i mål i förvaltningsdomstol enligt denna lag. I ett nytt andra stycke införs särskilda lämplighetskrav för den som ska förordnas som offentligt biträde för den unge. Endast den som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget får förordnas för den unge. Med kunskap avses kunskap om bland annat barns utveckling, vilka behov och rättigheter de har och förståelse för olika aspekter av beslutsprocessen kring tvångsvården. 

Företrädesvis bör personer som har erfarenhet av uppdrag som offentligt biträde för barn och unga och som har utfört de uppdragen på ett tillfredsställande sätt anlitas för uppdraget. Kravet på att den som ska förordnas även i övrigt ska vara särskilt lämplig för uppdraget innebär att rätten vid lämplighetsbedömningen ska ta hänsyn även till andra omständigheter än relevanta kunskaper och erfarenheter.

Det offentliga biträdet bör ha förmåga att sätta sig in i den unges situation och att kunna kommunicera med den unge på ett lättförståeligt och anpassat sätt. Dessutom bör uppdraget utövas så att barnets bästa sätts i främsta rummet och – i den mån som förutsättningar finns för det – hänsyn tas till den unges egen vilja. Kravet på att biträdet även i övrigt ska vara särskilt lämpligt innebär också att om det tilltänkta biträdet förvisso uppfyller kraven på kunskap och erfarenhet men har uppvisat dåligt omdöme eller agerat olämpligt, bör han eller hon inte förordnas.

Lämplighetskraven gäller även när ett gemensamt biträde förordnas för den unge och dennes vårdnadshavare.När offentligt biträde förordnas i mål och ärenden enligt LVU tillämpas lagen (1996:1629) om offentligt biträde och bland annat vad som föreskrivs om rättshjälpsbiträde i 26 § rättshjälpslagen (1996:1619), se 1 och 5 §§ lagen om offentligt biträde.

I 26 § rättshjälpslagen anges att till rättshjälpsbiträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. De nya särskilda lämplighetskraven ersätter inte dessa grundläggande krav på offentliga biträden. Det innebär att de särskilda lämplighetskraven gäller utöver de lämplighetskrav som följer av 26 § rättshjälpslagen. Kraven i 26 § rättshjälpslagen behandlas i prop. 1996/97:9 s. 216.

Källa:
Lagrådsremiss 2020. Författningskommentar.
Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

19 april 2026
Allmänt om prövningen För alla frågor rörande vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (se 6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken, jfr art. 3 i Barnkonventionen). Vad som är…
15 april 2026
Socialnämnden ansökan grundades på uppgifter om föräldrarnas konflikter och bristande omsorger. Förvaltningsrätten ansåg dock att utredningen var oklar och att den saknade aktuella observationer som…
11 april 2026
Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning. Följ…