Barnets rätt att komma till tals

Principen har med åren omformulerats med fokus på barnperspektivet. Principen regleras i 6 kap. 2 b § FB, av vilken det framgår att barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge, samt att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Dessa rättigheter brukar sammantaget benämnas som rätten till delaktighet och är central för att principen om barnets bästa ska kunna säkerställas.
Barnet ska beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare, i alla förfaranden som regleras i 6 kap. FB, och genom hela förfarandet. Någon bestämd ålder för när ett barn bör ges information och möjlighet att framföra sina åsikter har inte ansetts möjlig att ange, utan det får bedömas från fall till fall.
Utgångspunkten är att alla barn kan bilda åsikter, även om barnet kanske inte kan uttrycka dessa åsikter verbalt.
Barnet ska ges förutsättningar att vara delaktigt och barnet ska skyddas i sitt deltagande, inte skyddas genom att hindras från delaktighet. Den som hämtar in barnets åsikter måste uppträda med varsamhet och ska inte försöka pressa barnet på synpunkter.
Det är viktigt att den som ska tillgodose barnets rätt till delaktighet – vanligtvis den som genomför en utredning eller som ska lämna upplysningar i ett vårdnadsmål – dokumenterar vilken information som lämnas, vad barnet ger uttryck för och hur barnet i övrigt ges möjlighet att delta.
Det är vanligtvis inte tillräckligt att bara försöka klarlägga barnets åsikter bara genom att tala med andra om barnet eller att ta del av vad som finns antecknat om vad barnet tidigare har uppgett. När det gäller barn som är i stånd att bilda egna åsikter men som inte har förmåga att ge uttryck för dessa, får emellertid barnets åsikter så långt det är möjligt hämtas in på annat sätt. Utredningen kan då kompletteras genom samtal med personer i barnets omgivning som känner barnet väl.
Förhållandena i det enskilda fallet kan även vara sådana att barnet inte vill framföra sina åsikter. Barnet har aldrig en skyldighet att framför sina åsikter utan har en möjlighet att göra det. Det bör framgå av dokumentationen om barnet har valt att inte framföra några åsikter.
I undantagsfall kan det vara olämpligt att höra barnet. Det kan röra sig om situationer där barnet kan vara särskilt känsligt och barnets åsikter i de frågor som ska bedömas är väl dokumenterade sedan tidigare, t.ex. för att barnet nyligen har varit föremål för en liknande process eller hörts inom ramen för en nyss avslutad utredning.
Om det behövs, får socialnämnden höra barnet utan vårdnadshavarnas samtycke och närvaro (6 kap. 20 a § FB). Ett samtal mot en vårdnadshavares vilja ska dock alltid föregås av noggranna överväganden och vårdnadshavaren ska alltid informeras innan ett samtal äger rum.
Det finns även en möjlighet för barnet att höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras (6 kap. 19 § femte stycket FB). Det är dock mycket ovanligt att barn hörs under huvudförhandling. Detta eftersom den generella uppfattningen har varit att det i regel inte är förenligt med barnets bästa att barnet deltar i domstolsförhandlingar.
Om det inte framgår att barnets rätt att komma till tals – direkt eller genom en företrädare – har tillgodosetts i ett mål, bör domstolen överväga behovet av att komplettera utredningen. Situationen kan t.ex. aktualiseras när föräldrarna är ense i alla frågor, och bör då många gånger kunna hanteras genom kontakt med föräldrarna eller deras ombud. Om ytterligare utredning behövs kan sådan inhämtas genom socialnämnden.
När det gäller vilken betydelse barnets åsikter ska tillmätas är det som ovans nämnts avhängigt barnets ålder och mognad. Att begreppet åsikter används markerar att det inte krävs att barnet kan ge uttryck för en konkret vilja.
Att barnets ålder och mognad ska beaktas medför generellt sett att hänsyn ska tas i högre grad till de äldre barnens åsikter än till de yngre barnens. Hur mycket ett barn förstår är dock inte på ett entydigt sätt knutet till barnets ålder. Mognad avser förmågan att förstå och bedöma konsekvenserna av en särskild fråga, varvid den fortlöpande utvecklingen av barnets förmågor måste beaktas. Enbart ålder kan alltså inte avgöra vikten av ett barns åsikter.
SOU 2026:66
Följ oss på sociala medier
-
Taggar: Barnets åsikt och mognad






