Beroende på arten av hot finns det tre grader av skydd för en enskilds personuppgifter: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. I det följande berörs endast skyddad folkbokföring och sekretessmarkering.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd (se 16 § första stycket folkbokföringslagen [1991:481]).
Sekretess gäller i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet där en part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen för uppgift som lämnar upplysning om var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men. Detsamma gäller om uppgiften tillsammans med annan uppgift i målet eller ärendet bidrar till sådan upplysning. (Se 21 kap. 3 a § offentlighetsoch sekretesslagen.)
Sekretessen gäller med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det gäller en presumtion för att uppgifterna omfattas av sekretess. För uppgifter som förekommer i verksamhet som avser folkbokföring gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (se 22 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen).
Skatteverket kan efter ansökan av en enskild göra en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen avseende den personens uppgifter. Förfarandet är inte närmare reglerat utan grundar sig på 2 kap. 20 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. En sekretessmarkering innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan utan tjänar endast som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning om den handling där uppgifterna förekommer begärs ut.
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessreglerad uppgift från en domstol eller en annan myndighet blir sekretessbestämmelsen som huvudregel tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen (se 43 kap. 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Detta gäller när en domstol t.ex. får uppgifter om en persons adress från Skatteverket och det finns en sekretessmarkering för uppgifterna hos Skatteverket.
Skatteverket aviserar då den registrerade sekretessmarkeringen tillsammans med övriga uppgifter om personen till domstolen varefter domstolen självständigt har att avgöra om sekretess föreligger för uppgifterna.
I domstol gäller även 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt den bestämmelsens första stycke gäller sekretess för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller med ett s.k. kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket betyder att det gäller en extra stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram en uppgift som är sekretessbelagd hos domstolen, får rätten i vissa fall besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar (se 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken).
En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål upphör att vara tillämplig om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål. Om en sådan uppgift läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar fortsätter sekretessbestämmelsen att vara tillämplig under den fortsatta handläggningen av målet, om inte domstolen beslutar annat. Sedan domstolen har avslutat målet fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i sitt avgörande har beslutat om det. (Se 43 kap. 5 § första och andra stycket offentlighets- och sekretesslagen.)
JO dnr 2072-2025
Lägg till artikeln i dina kanaler
Senaste artiklarna med samma ämne
