Skip to main content

Utredningsåtgärder i frågor som rör barn enligt socialtjänstlagen respektive föräldrabalken

Studier visar att barn till föräldrar som har en vårdnadstvist ofta har olika hälsoproblem där det är vanligt förekommande med oro, rädsla, otrygghet, sömnproblem med mardrömmar och nedstämdhet.
Publicerad - 13 mars 2025, redigerad - 13 mars 2025

I betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) som lämnades av 2014 års vårdnadsutredning konstaterades att en domstolsprocess kan vara otillräcklig för att möta föräldrars och barns olika behov och de synpunkter som utredningen inhämtade talade för att det är vanligare än förr att föräldrarna eller barnet har någon form av problematik som kräver insatser av ett eller annat slag (s. 231). Det är inte ovanligt att barn som är eller har varit föremål för en vårdnadsutredning också är föremål för en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd enligt 11 kap. 2 § SoL.

En utredning som utförs enligt föräldrabalken innehåller många moment som överensstämmer med vad som vidtas när en utredning görs enligt socialtjänstlagen av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd. Skillnader vad gäller möjligheter att inhämta uppgifter finns emellertid och regeringen har i propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150) menat att det framstår som befogat att det finns större möjlighet att inhämta uppgifter vid en utredning enligt 11 kap. 2 § SoL än inom ramen för en utredning om vårdnad, boende och umgänge.

Som skäl för detta har regeringen hänvisat till de olika sätt på vilket ärendena initieras samt att syftet med en utredning enligt 11 kap. 2 § SoL är att klarlägga om ett barn far illa medan syftet med en utredning enligt föräldrabalken är att ge underlag för domstolens prövning av barnets bästa i den fråga som domstolen har framför sig.

Civilutskottet har därefter i ett ställningstagande angett att det kan finnas behov av sekretessbrytande regler eller möjligheter som medger att uppgifter hämtas in utan vårdnadshavarens samtycke, utöver vad som föreslagits i ovan nämnda proposition. Socialutskottet har i sitt yttrande till civilutskottet uttalat att det är angeläget att det finns ett regelverk som gör det möjligt att inhämta den information som krävs för att bedöma vad som är barnets bästa samt att det kan finnas behov även av utökade möjligheter att inhämta uppgifter utan vårdnadshavarens samtycke. Riksdagen har ställt sig bakom civilutskottets ställningstagande (bet. 2020/21:CU17 punkt 11, rskr. 2020/21:316). 

Ds 2023:15 s. 365.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

26 april 2025
Medling i domstolsprocessen Medling i inför ett beslut i domstol regleras i 42 kap. 17 § rättegångsbalken (RB). Syftet med medling är att verka för att parterna når en samförståndslösning, vilket ka…
20 april 2025
Principalansvaret Vårdnadshavare har ett begränsat principalansvar för barn (3 kap. 5 § SL). Därigenom är de ansvariga för personskada eller sakskada som barnet vållar genom brott och kränkning, sam…
16 april 2025
Samarbetssamtal Samarbetssamtal är en frivillig insats som erbjuds av kommunerna enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). Syftet med samtalen är att hjälpa föräldrar att nå enighet i frågor s…