Skip to main content

Prövningstillstånd i domstol

Prövningstillstånd ska meddelas enligt 49 kap. 14 § rättegångsbalken, i paragrafens inledning förtydligas att tillstånd ska ges om någon av tillståndsgrunderna är uppfylld.
Publicerad - 14 februari 2025, redigerad - 14 februari 2025

49 kap. 14 § rättegångsbalken


Enligt första punkten skall prövningstillstånd meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (ändringsfall). Bestämmelsen har getts en annan lydelse än den som hittills gällt för motsvarande tillståndsgrund.

Som framgår av avsnitt 12.4.6. är avsikten att ett relativt lågt krav skall gälla vid bedömningen av om en prövning av saken i hovrätten skulle kunna leda till en ändring av tingsrättsavgörandet. När hovrätten överväger om prövningstillstånd skall meddelas på denna grund, skall den ta ställning till både sak- och rättsfrågorna i målet. När det gäller sakfrågorna måste hovrätten ta del av den bevisning som lagts fram i tingsrätten i den utsträckning som är nödvändig i det enskilda fallet för att kunna ta ställning till huruvida bevisningen kan antas ha värderats på ett riktigt sätt.

Om klaganden åberopar nya omständigheter eller bevis, måste hovrätten som ett led i tillståndsprövningen bedöma om det finns skäl att tillåta att omständigheterna eller bevisningen åberopas och, om så är fallet, om detta nya material kan påverka utgången i målet. Att denna prövning skall ske som ett led i bedömningen av själva tillståndsfrågan innebär bl.a. att något beslut i frågan om tillåtande av nya bevis eller nya omständigheter inte skall fattas på detta stadium. Om det av överklagandet framgår att klaganden önskar inkomma med kompletterande underlag i något avseende, bör hovrätten innan beslut om prövningstillstånd fattas bereda honom eller henne tillfälle till detta (jfr RÅ 2004 not 115).

Om hovrätten vid sin genomgång av sak- och rättsfrågorna finner något som ger anledning att betvivla tingsrättsavgörandets riktighet, skall prövningstillstånd meddelas. När det gäller mål där huvudfrågan är beroende av en skälighetsbedömning finns det dock inte anledning att meddela prövningstillstånd enbart av det skälet att hovrätten anser att tingsrättens bedömning av t.ex. ett skadeståndsbelopps storlek eller dagsböternas antal ter sig något sträng eller något mild i förhållande till hur hovrätten bedömer saken vid tillståndsprövningen.

Enligt andra punkten, som är ny, skall prövningstillstånd meddelas om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut tingsrätten kommit till (granskningsfall). Denna tillståndsgrund kan framför allt komma att tillämpas om det finns svårigheter att vid tillståndsprövningen bedöma tingsrättens överväganden i sakfrågan.

För att avgöra om det vid tillståndsprövningen går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till måste hovrätten i regel först ta del av material från förhören i tingsrätten. Om domen inte innehåller en tillräckligt utförlig redovisning av sådana förhörsutsagor som tingsrätten lagt till grund för avgörandet och ljud- och bildupptagningarna från förhören av någon anledning inte finns tillgängliga kan hovrätten behöva meddela prövningstillstånd på denna grund.

För att det på grundval av en ljud- eller bildupptagning eller utskrifter av förhör skall vara möjligt att bedöma tingsrättens bevisvärdering krävs det ofta, särskilt om bevisningen är omfattande, att tingsrättsavgörandet innehåller domskäl som närmare redovisar hur tingsrätten resonerat i sakfrågan. Om sådana saknas, kan det vara nödvändigt att bevilja prövningstillstånd med stöd av den nya tillståndsgrunden.

Ett ytterligare exempel på när rätten kan behöva meddela prövningstillstånd med stöd av tillståndsgrunden för granskningsfall är om målet är så omfattande eller på annat sätt komplicerat att det vid tillståndsprövningen är svårt att bedöma om målet är rätt avgjort eller inte. Som exempel kan nämnas många patentmål eller andra omfattande eller komplicerade mål om tekniska eller ekonomiska förhållanden.

Tredje och fjärde punkterna motsvarar hittillsvarande bestämmelser i första och tredje punkterna (prejudikatfall och extraordinära fall).

Prop. 2004/05:131 s. 260.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna med samma ämne

Senaste artiklarna

15 april 2026
Socialnämnden ansökan grundades på uppgifter om föräldrarnas konflikter och bristande omsorger. Förvaltningsrätten ansåg dock att utredningen var oklar och att den saknade aktuella observationer som…
11 april 2026
Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning. Följ…
08 april 2026
Barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och om barnet är folkbokfört hos en förälder, boende i Sverige, som är vårdnadshavare (17 kap. 2 och 3 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§…