Förutsättningar för att dödförklara försvunnen person

Högsta domstolen
2024-10-02
Mål nr 6460-23
Skatteverket har avslagit klagandens ansökan om att hans pappa ska dödförklaras sedan pappan inte hörts av efter att ha åkt till Irak på en arbetsresa någon gång under 2005 eller 2006.
Enligt ansökan har en anhörig i Irak uppgett till familjen att pappan kort efter inresa tillfångatogs av en milisgrupp och dödades. Skatteverktes avslagsmotivering grundar sig på att enbart det förhållandet att anhöriga inte kan komma i kontakt med en släkting inte innebär att personen är försvunnen i den mening som avses i bestämmelserna om dödförklaring.
Frågan i Högsta domstolen är nu under vilka förutsättningar en person kan dödförklaras med stöd av dödförklaringslagen. HD finner att frågan om dödförklaring efter femårsfristen kan tas upp om det med hänsyn till omständigheterna inte rimligen kan antas att personen som ansökan avser lever.
För att undvika att dödförklaringar sker felaktigt måste en robust utredning föreligga. Den sökande måste kunna lämna uppgifter om försvinnandet och om den anhöriges personliga förhållanden vid tiden för försvinnandet. Alla rimliga försök att ta reda på vad som har hänt personen måste ha uttömts.
I aktuellt fall finns endast knapphändiga uppgifter om försvinnandet och pappans personliga förhållanden. Utredningen är enligt HD därför sammantaget inte tillräcklig för att frågan om dödförklaring ska kunna tas upp till prövning. Skatteverkets överklagande i målet bifalls och dess avslagsbeslut fastställs.
Källa:
JUNO
Lägg till artikeln i dina kanaler