Är det nödvändigt får socialnämnden besluta att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den andra vårdnadshavaren samt hur barnets umgänge med den honom/henne ska utövas (5 kap. 4 § lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Om det är nödvändigt att hemlighålla vistelseorten avgörs av omständigheterna i varje enskilt fall.
Omständigheter som gör det nödvändigt att begränsa umgänget kan vara risken för att barnet utsätts för fortsatt våld eller hot under umgänget eller att det nödvändiga skyddet för barnet och föräldern inte kan upprätthållas. Det kan också vara svårt för ett barn att hemlighålla vistelseorten under ett umgänge (prop. 2023/24:31).
Vikten av en noggrann riskbedömning framgår av ändringen i föräldrabalken 2024. Ändringen innebar att umgänge med en förälder, och omfattningen av ett sådant umgänge, ska alltid utgå från en bedömning om barnets bästa (6 kap. 15 § FB). Vidare att en åtgärd, eller ett beslut, som riskerar att skada barnet inte anses vara förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § FB).
Lagen om placering av barn i skyddat boende och LVU har liknande bestämmelser när det gäller hemlighållande om barnets vistelseort, barnets umgänge med den andra vårdnadshavaren och om socialnämndens överväganden om umgängets utformning.
Noterbart är dock att ingen av lagarna använder uttrycket umgängesbegränsning i sin lagtext, även om uttrycket används i lagarnas förarbeten.
Av såväl LVU (14 §) som LSB (5 kap. 4 §) framgår hur barnets umgänge med vårdnadshavaren ska utövas. Man bör följaktligen fokusera på hur barnets rätt till umgänge praktiskt kan genomföras vid en placering i skyddat boende utifrån en samlad bild av den aktuella situationen och barnets behov.
Lägg till artikeln i dina kanaler
Annonser
Senaste artiklarna med samma ämne
