Bekräftelse av föräldraskap vid ett personligt besök hos socialnämnden

Det finns i dag inget formellt krav på en personlig inställelse hos socialnämnden i samband med bekräftelsen av föräldraskapet. Utgångspunkten är dock att utredaren bör kalla parterna till ett personligt sammanträffande för att de bl.a. ska kunna styrka sin identitet.

Om utredaren vet vilka parterna är, t.ex. om modern och den presumtive fadern tidigare har bekräftat faderskapet för ett gemensamt barn, kan det dock vara tillräckligt med telefon- eller brevkontakter enligt de riktlinjer som har utfärdats av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (HSLF-FS 2017:49 och 2017:50). Som framgår av utredningens genomgång är tillämpningen av dessa riktlinjer inte enhetlig.

Regeringen delar utredningens bedömning att det uttryckligen bör regleras att en bekräftelse av föräldraskapet för ett barn under 18 år ska lämnas vid ett personligt besök hos socialnämnden i de fall då en digital bekräftelse inte aktualiseras. Ett uttryckligt krav på att bekräftelsen ska lämnas vid personligt besök hos socialnämnden innebär bättre möjligheter för socialnämnden att bedöma behovet av ytterligare utredning och möjliggör också en identifiering av föräldrarna. Det kan vidare bidra till en enhetlig tillämpning i kommunerna.

Regeringen anser dock, i linje med vad Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet föreslår, att det bör finnas ett visst utrymme att efterge kravet på personligt besök, t.ex. då den som ska lämna bekräftelsen inte kan komma till socialnämnden av medicinska skäl.

Ett undantag från kravet på personligt besök hos socialnämnden behövs även för att möjliggöra för personer att i vissa fall göra bekräftelsen i utlandet (jfr 3 kap. 17 § förordningen [2014:115] med instruktion för utrikesrepresentationen). En fördel med att införa en möjlighet till digital bekräftelse av föräldraskap är att avlasta socialnämnderna och ge dem möjlighet att lägga sina resurser på de mer komplicerade fallen i stället för de enklare. För att detta inte ska gå förlorat bör möjligheten till undantag inte vara alltför stor.

Ansvarig tjänsteman vid socialnämnden bör mot denna bakgrund kunna medge undantag från kravet på personligt besök, om det finns särskilda skäl. Förutom att det bör krävas särskilda omständigheter för att ett undantag ska medges, bör det i kravet på särskilda skäl ligga att det är möjligt att på annat sätt identifiera personen i fråga och säkerställa att det är rätt person som lämnar bekräftelsen. Annars är det ju inte möjligt för socialnämnden att godkänna bekräftelsen.

Vid bedömningen av om undantag från kravet på personligt besök bör medges kan möjligheterna att utnyttja digitala tjänster, såsom videosamtal, vara av betydelse. Det finns inte utrymme för att inom detta lagstiftningsärende överväga möjligheten att i övrigt utöka möjligheterna att utnyttja digitala lösningar vid socialnämndens handläggning, vilket SKR efterfrågar i sitt yttrande över utkast till lagförslag om bekräftelse av föräldraskap.

 Kravet på bevittning av bekräftelsen slopas

Regeringen delar utredningens bedömning att kontrollen av identiteten hos den som lämnar bekräftelsen och säkerställandet av att det är den person som rätteligen bör ges möjlighet att bekräfta föräldraskapet som också gör det kan utföras av ansvarig tjänsteman i de fall då socialnämndens godkännande krävs. I dessa fall finns det inget behov av att dessutom kräva att bekräftelsen bevittnas.

Det skulle kunna övervägas att behålla kravet på bevittning i de fall socialnämnden medger undantag från kravet på personligt besök. Som framgår ovan anser regeringen dock att det bör ligga i bedömningen av om kravet på personlig inställelse kan efterges att socialnämnden kan kontrollera identiteten hos den som lämnar bekräftelsen och att det är rätt person som ges tillfälle att lämna bekräftelsen. Inte heller i dessa fall finns det alltså anledning att behålla kravet på bevittning.

Ytterligare ändringar behövs inte

Regeringen delar utredningens bedömning att de krav som uppställs i fråga om en bekräftelse som görs hos socialnämnden i övrigt inte behöver ändras. Det innebär att bekräftelsen ska vara skriftlig. Ett skriftlighetskrav utgör inte i sig hinder mot att elektroniska underskrifter används. Det bedöms därför inte finnas något generellt hinder mot att socialnämnderna inom ramen för sin verksamhet tillhandahåller digitala lösningar som t.ex. gör det möjligt att underteckna bekräftelsen elektroniskt hos nämnden.

Bekräftelsen ska vidare godkännas av modern eller en för barnet särskilt förordnad vårdnadshavare. I propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150) föreslår regeringen att även en s.k. tillfällig vårdnadshavare ska kunna godkänna bekräftelsen.

Även socialnämndens godkännande krävs. Socialnämnden får godkänna bekräftelsen endast om det kan antas att mannen eller kvinnan som bekräftat föräldraskapet är förälder till barnet. Svea hovrätt anser att det bör förtydligas under vilka förutsättningar som socialnämnden ska godkänna en bekräftelse av ett föräldraskap som lämnas av en kvinna.

I dag gäller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket föräldrabalken att det som föreskrivs om socialnämndens godkännande av en bekräftelse av faderskap tillämpas även vid godkännande av en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § och moderskap eller faderskap enligt de särskilda regler som tillämpas om en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet (prop. 1984/85:2 s. 19, prop. 2004/05:137 s. 58 och prop. 2017/18:155 s. 71 och 73).

Det har inte framkommit något som tyder på att det finns problem vid tillämpning av bestämmelserna. Regleringen är vidare för närvarande föremål för en översyn som bl.a. syftar till att reglerna blir mer överskådliga och könsneutrala. Med hänsyn till detta finns det inte skäl att nu överväga ett förtydligande av förutsättningarna för socialnämndens godkännande av en bekräftelse av föräldraskap som lämnas av en kvinna.

Prop. 2020/21:176 s. 50.