Skip to main content

Insemination

Behandling av ofrivillig barnlöshet genom insemination, inklusive givarinsemination, har varit lagreglerad sedan mars 1985 då lagen (1984:1140) om insemination trädde ikraft.
Publicerad - 09 december 2024, redigerad - 09 december 2024

Några år senare lagreglerades även behandling med befruktning utanför kroppen genom lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen.

Regeringen har nu föreslagit att behandling med befruktning utanför kroppen skall få utföras även med donerade ägg eller donerade spermier (se avsnitt 6.4.1). Det är angeläget att de frågor som aktualiseras av donation av ägg eller spermie behandlas likartat oavsett vilken behandlingsmetod som används.

I likhet med vad som föreslås beträffande befruktning utanför kroppen bör därför ett uttryckligt förbud mot användning av sperma från donator som avlidit införas i inseminationslagen (se avsnitt 6.4.2). Denna bestämmelse skall även omfattas av det straffansvar som regleras i 7 § inseminationslagen. Enligt denna paragraf inträder straff när någon vanemässigt eller för att bereda sig vinning utför insemination eller tillhandahåller sperma för insemination i strid med lagen. Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader.

Liksom när det gäller lagen om befruktning utanför kroppen, som redogjorts för i avsnitt 6.3, bör begreppet allmänt sjukhus ersättas av offentligt finansierat sjukhus. Regeringen anser dock att det, mot bakgrund av kravet på uppföljning, är olämpligt att utvidga verksamheten med givarinseminationer till ytterligare vårdgivare.

Regeringen anser dock att det är lämpligt att det uttryckliga kravet i inseminationslagen att givarinsemination skall ske under överinseende av läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik bör vara kvar. Insemination är, tekniskt sett, betydligt enklare än IVF-behandling. Insemination med sperma från en annan man än kvinnans make eller sambo kräver dock även andra speciella överväganden. Det är därför lämpligt att redan i lagtexten ange att läkaren skall ha viss specialistkompetens.

I avsnitt 6.4.3. föreslår regeringen att barn som inte säkert vet om de har kommit till genom befruktning utanför kroppen där antingen ägg eller spermie kommer från utomstående har rätt att söka sitt genetiska ursprung och att socialnämnden skall vara skyldig att hjälpa även dessa barn på motsvarande sätt. Även i inseminationslagen skall ett förtydligande införas så att socialnämnden skall vara skyldig att hjälpa även de barn som inte säkert vet om de har kommit till genom givarinsemination på motsvarande sätt.

Att lämplighetsprövningen av det blivande föräldraparet finns kvar är viktigt för att värna barnets intresse. Som framgår i avsnitt 6.4.1. har föreslagits, i enlighet med Lagrådets förslag, att det vid Socialstyrelsens prövning av frågan att vägra befruktning utanför kroppen skall finnas en rätt till domstolsprövning.

Lagrådet har också ansett att det i lagstiftningsärendet bör övervägas om en motsvarande bestämmelse om rätt att överklaga bör införas för de fall som avses i 3 § andra stycket inseminationslagen, dvs. där Socialstyrelsen, på begäran av makarna eller de samboende, prövar frågan att vägra givarinsemination. Även här föreslås därför en möjlighet till domstolsprövning då detta kan antas vara behövligt med hänsyn till de krav på tillgång till domstolsprövning som ställs i artikel 6 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Prop. 2001/02:89 s. 54.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

15 april 2026
Socialnämnden ansökan grundades på uppgifter om föräldrarnas konflikter och bristande omsorger. Förvaltningsrätten ansåg dock att utredningen var oklar och att den saknade aktuella observationer som…
11 april 2026
Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning. Följ…
08 april 2026
Barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och om barnet är folkbokfört hos en förälder, boende i Sverige, som är vårdnadshavare (17 kap. 2 och 3 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§…