Högsta Domstolen
2019-06-13
Mål nr Ö 3462-18

Högsta domstolen konstaterar att surrogatmoderskap inte är en tillåten metod för assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård, och att det inte heller finns några lagregler som ger stöd för att erkänna utländska domar på moderskap som förekommer i länder som tillåter surrogatarrangemang.

Vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet. Barn har också, som del i rätten till respekt för privatliv som regleras i Europakonventionen, rätt att få sin föräldrarelation och därmed sin identitet erkänd. En brist på ett sådant erkännande är till betydande nackdel för barnet i en mängd avseenden. När det väl har etablerats en familjerelation mellan barnet och den i en utländsk dom utpekade modern kan det enligt HD dock vara nödvändigt att erkänna den utländska domen, trots att den person som anges som moder inte fött barnet och det saknas svenskt lagstöd för ett erkännande. Men det förutsätter att barnets rättigheter inte kan tillgodoses på annat lämpligare sätt som också är förenligt med barnets bästa.

Det aktuella barnet föddes 2015 och har sedan dess vistats i Sverige och huvudsakligen hos den svenska kvinnan. Mannen och kvinnan separerade våren 2016 men svensk domstol har fastställt att mannen är barnets far. Eftersom paret inte längre är sambo möjliggör inte adoptionsreglerna att de blir föräldrar tillsammans, och adoption enligt HD därför inte ett bra alternativ.

Det finns inte heller i övrigt något sätt att tillgodose barnets rätt till privatliv och principen om barnets bästa, förutom att erkänna domen, varför HD erkänner den amerikanska domen. I ett särskilt tillägg konstaterar HD att erkännandet innebär att flera viktiga principer i svensk lagstiftning på området för assisterad befruktning får ge vika eller annars inte fullt ut kan upprätthållas och att följdfrågor uppkommer som inte kan hanteras inom ramen för en dom, och att det därför finns anledning för lagstiftaren att utreda de frågor som aktualiseras.

Källa:
Zeteo Nyheter

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons