Vid en tvist i frågor om vårdnad, boende eller umgänge kan ibland fler än en socialnämnd ha uppgifter av betydelse för domstolens bedömning. Exempelvis kan, om familjen har flyttat nyligen, socialnämnden i den nya kommunen bli ansvarig för att lämna snabbupplysningar eller genomföra en vårdnadsutredning, samtidigt som socialnämnden i den förra kommunen kan ha information om tidigare stödinsatser eller annat av betydelse. Motsvarande situation kan uppkomma om föräldrarna bor i olika kommuner.

Genom1998 års vårdnadsreform infördes en skyldighet för en socialnämnd, som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning, att på begäran lämna ut uppgifterna till en annan socialnämnd som har att pröva ett avtal om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 17 a § tredje stycket FB).

En motsvarande skyldighet infördes, genom 2006 års vårdnadsreform, för upplysningar som kan vara av betydelse för en utredning om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 19 § tredje och femte styckena FB).

Någon motsvarande uppgiftsskyldighet finns dock inte när det gäller socialnämndens snabbupplysningar inför ett interimistiskt beslut eller upplysningar inför ett slutligt avgörande (6 kap. 19 § andra stycket och 20 § FB). I dessa fall gäller istället de allmänna sekretessreglerna. Som utredningen framhåller är det viktigt att uppgifter som kan påverka ett beslut om barnet kommer fram, oavsett om beslutet är slutligt eller gäller för viss tid. Att domstolen får ett fullgott beslutsunderlag bör inte vara beroende av att uppgifterna finns hos en och samma socialnämnd eller av i vilket sammanhang uppgifterna ska lämnas vidare till domstolen.

Det är därför rimligt att socialnämnden kan ta del av samma information inför att nämnden lämnar upplysningar eller snabbupplysningar som nämnden kan få del av när den ska pröva ett avtal eller genomföra en utredning om vårdnad, boende eller umgänge. En sådan ordning kan inte heller anses som mer integritetskränkande för den enskilde. Uppgifterna kan redan i dag lämnas ut sedan en domstol beslutat om att hämta in en utredning i frågorna.

Regeringen anser därför att en uppgiftsskyldighet bör införas i föräldrabalken även för de fall då en socialnämnd ska lämna upplysningar inför ett slutligt avgörande i ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge eller s.k. snabbupplysningar inför ett interimistiskt beslut i ett sådant förfarande (se 10 kap 28 § OSL). Uppgiftsskyldigheten bör, liksom inför att ett avtal ska godkännas och i en utredning, omfatta uppgifter som kan vara av betydelse för bedömningen av de frågor om vårdnad, boende eller umgänge som den andra socialnämnden har att hantera.

Några remissinstanser, bl.a. Familjerättssocionomernas riksförening och Malmökommun, vill att utredningar om vårdnad, boende och umgänge i större utsträckning ska likställas med s.k. barnavårdsutredningar som utförs med stöd av 11 kap. 2 § SoL, särskilt i fråga om möjligheten att hämta in uppgifter från hälso-och sjukvården. Några remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, lyfter också frågor om andra närliggande utredningsåtgärder, bl.a. en möjlighet för domstolen att besluta om en utredning av en persons omsorgsförmåga eller psykiska hälsa. Advokatsamfundet vill också se en möjlighet att ta del av uppgifter från en förundersökning där barnet har hörts.

Några förslag om sekretessbrytande regler eller möjligheter att hämta in uppgifter i övrigt lämnas inte av utredningen. Enligt regeringen framstår det, så som utredningen konstaterar, som befogat att det finns större möjligheter att hämta in uppgifter i en barnavårdsutredning än inom ramen för en utredning om vårdnad, boende och umgänge. En barnavårdsutredning påbörjas på samhällets initiativ, ofta efter en orosanmälan, och syftar till att klarlägga om ett barn far illa. En tvist i domstol initieras däremot av någon av barnets föräldrar och utredningen syftar därtill att ge underlag för domstolens prövning av barnets bästa i den fråga som domstolen har framför sig.

Av utredningens undersökningar framgår att de flesta föräldrar lämnar sitt godkännande till de utredningsåtgärder som socialnämnden bedömer vara nödvändiga för att kunna verkställa en utredning om vårdnad, boende och umgänge. Det händer dock undantagsvis att samtycke inte lämnas och det gäller framför allt uppgifter från hälso- och sjukvården. Sådan information kan självfallet vara värdefull att få del av för den som genomför en utredning.

Mot det ska dock ställas uppgifternas mycket integritetskänsliga natur och det starka sekretesskydd som uppgifterna har. En enskild ska kunna lita på att uppgifter om kontakter med hälso- och sjukvården inte lämnas ut annat än om det finns mycket starka skäl för det. Om det i ett enskilt fall finns indikationer på att det finns uppgifter från hälso- och sjukvården som kan vara av betydelse för bedömningen av t.ex. hos vilken förälder ett barn bör vara bosatt och föräldern vägrar lämna sitt samtycke till att uppgifterna hämtas in, får avsaknaden av uppgifter och det faktum att förälderns lämplighet inte i alla avseenden kunnat bedömas i stället beaktas inom ramen för den riskbedömning som kan behöva göras.

Uppgifter från en förundersökning där ett barn har hörts torde i många fall kunna fås genom barnets vårdnadshavare. I den mån det inte är möjligt får avsaknaden av uppgifter beaktas på motsvarande sätt –inom ramen för en riskbedömning. Det bör framhållas att uppgifter om föräldrarna, och nya partner som de är sammanboende med, redan i dag kan hämtas in från Polismyndighetens belastnings-och misstankeregister (11 § 8 b förordningen om belastningsregister och 4 § 9 b förordningen om misstankeregister).

Om uppgifter framkommer under en utredning om vårdnad, boende och umgänge som medför oro för att ett barn far illa, kan det naturligtvis också vara skäl för att initiera en barnavårdsutredning. Det kan i sådana fall finnas anledning att avvakta med att avsluta den förstnämnda utredningen till dess att barnavårdsutredningen är färdigställd.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 111

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Hur mycket ska barnen vara delaktiga i vår skilsmässa?








Hur mycket ska vi involvera barnen och hur mycket ska de få säga vad de vill? Det kom en ny lagstiftning 2020 för att se till barnens rättigheter. Är det något som även påverkar synen på barnens rättigheter vid skilsmässa?

Om barnen har farit illa av skilsmässan, krävs det då av föräldrarna att de ska lyssna på barnen? Närmare bestämt att barnen får bo kvar där de är trygga och där de vuxit upp tillsammans med en förälder som har de bästa ekonomiska förutsättningarna?

Svar:

Läs mer ...