Uppgifter om enskilda personers namn, personnummer, adress, civilstånd och andra familjeförhållanden används hos ett stort antal myndigheter som ett underlag i myndigheternas verksamhet. Den grundläggande insamlingen och registreringen av de personuppgifter som används i samhället sker till stor del inom folkbokföringen hos Skatteverket och överförs sedan till samhället i övrigt på olika sätt. Uppgifterna som registreras i folkbokföringen anses normalt sett vara harmlösa och är därför som huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock orsaka stora besvär för en person att uppgifter om denne sprids. Personer som är utsatta för hot eller förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter.

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp inom folkbokföringen för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, skyddad folkbokföring (som sedan den 1 januari 2019 ersatt kvarskrivning) och fingerade personuppgifter. Fingerade personuppgifter och skyddad folkbokföring är skyddsinstitut som regleras i lag och som innebär särskilda rättsverkningar. Ett beslut om medgivande av fingerade personuppgifter eller skyddad folkbokföring kan därför överklagas.

En sekretessmarkering har däremot sin grund i en administrativ bestämmelse som gör det möjligt att göra en särskild anteckning om att det kan antas att en uppgift inte får lämnas ut på grund av sekretess (5 kap. 5 § första stycket OSL). Den s.k. folkbokföringssekretessen regleras i 22 kap. 1 § OSL. Skatteverket kan efter ansökan registrera en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen för en person som bedöms behöva skydd för sina personuppgifter. Sekretessmarkeringen innebär inte att uppgifterna som markerats per automatik omfattas av sekretess. Den är i stället en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning hos alla myndigheter som tar emot personuppgifter från folkbokföringen. En prövning i det enskilda fallet ska alltid göras innan uppgifter lämnas ut.

Eftersom ett beslut om sekretessmarkering alltså inte är något bindande avgörande av sekretessfrågan, utan enbart en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning, anses en sekretessmarkering inte i sig ha några rättsverkningar (rättsfallen RÅ 2005 ref. 12 och RÅ 2006 ref. 61). Ett beslut av Skatteverket om en sekretessmarkering kan därför inte överklagas. Beslutet kan ändå få praktiska konsekvenser för både den som beviljas skyddet, som för att få det i regel förutsätts byta bostad och vidta andra åtgärder för att upprätthålla effekten av skyddet, och för andra, t.ex. den som vill väcka en talan i domstol mot den som fått skydd men kan ha svårt att få fram den information som krävs för att avgöra vilken domstol som är behörig att ta upp målet.

Sekretessmarkeringen kan även, liksom övriga former av skyddade personuppgifter, få konsekvenser för den praktiska handläggningen av och utgången i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge i domstol. Om det förekommer skyddade personuppgifter, ställer det särskilda krav på domstolen att säkerställa att skriftväxling och förhandlingar sker på ett sätt som inte äventyrar skyddet. Vikten av att skyddet upprätthålls omöjliggör också många gånger såväl gemensam vårdnad som umgänge mellan ett barn som omfattas av skyddet och den andra föräldern.

Utöver de nämnda skyddsformerna har en särskild generell sekretessbestämmelse tillkommit för förföljda personer. Enligt bestämmelsen gäller sekretess, oavsett i vilket sammanhang som uppgiften förekommer, för uppgift bl.a. om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt. Sekretessen förutsätter att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § första stycket OSL). Även sådan sekretess kan få konsekvenser för den praktiska handläggningen av ett mål eller ärende i domstol.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 102

Whatsapp