I det fall den bidragsskyldiga föräldern inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än 1 573 kronor per månad, kan underhållsstöd betalas ut till den förälder barnet bor hos. Underhållsstödet kan med andra ord sägas ersätta eller komplettera ett underhållsbidrag från den bidragsskyldiga föräldern.

Vid bedömningen av barnets behov måste det först konstateras att varje barns behov är individuellt. Som en utgångspunkt för hur barns behov i olika åldrar typiskt sett ser ut kan ledning hämtas från schablonberäkningar. I Försäkringskassans beräkningsverktyg för underhållsbidrag används i dag Konsumentverkets schabloner för skäliga levnadskostnader vid bedömning av barnets behov, vilka varierar per åldersgrupp.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda sig av schablonerna för beräkning av underhållsbidrag som var kopplade till prisbasbeloppet, och som byggde på Socialstyrelsens numera upphävda allmänna råd 1989:6, Underhållsbidrag till barn. I det sammanhanget bör det dock beaktas att de inte längre är gällande. De byggde ursprungligen på beräkningar från 1980-talet och det har tidigare lämnats synpunkter om att dessa schablonbelopp borde höjas.

Regeringen anser att det alternativ som i dag ligger närmast till hands när det gäller att beräkna hur stort grundbehovet är för barn i olika åldrar inom underhållsstödet är att utgå från Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Så har även skett vid tidigare överväganden i förarbeten och utredningar. De kostnadsposter som Konsumentverket har ansett bör ingå i barns grundbehov avser livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barnoch ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, hemutrustning inklusive dator, media inklusive telefoni och internet, hemförsäkring, hushållsel, lokala resor (från sju år) och fickpengar (från sju år). Grundbehovens storlek varierar stort beroende på barnets ålder från 2 140 kronor per månad för de minsta barnen till 5 070 kronor för de äldsta.

Källa:
Prop.2016/17:216 s. 14.

Whatsapp