
För adoption inom de nordiska länderna gäller särskilda regler. Dessa förutsätter att adoptanten och barnet är medborgare i något nordiskt land och att adoptanten har hemvist i ett nordiskt land.
Ett adoptionsbeslut som har meddelats i en nordisk stat under dessa förutsättningar gäller i övriga nordiska länder. Om adoptionsprocessen sker i Sverige och gäller ett barn under 18 år som har hemvist i något annat nordiskt land ska behörig barnavårdsmyndighet i barnets hemland ges tillfälle att yttra sig (12 § i 1931 års förordning).
Ett barn som inte har fyllt tolv år och som adopteras av en svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare om barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge (3 § lagen om svenskt medborgarskap). Det finns inte något krav på uppehållstillstånd eller visering för nordiska medborgare (2 kap. 8 § utlänningslagen).
Källa:
SOU 2009:61 s. 87.
- Riskbedömning - umgänge
- Skillnader mellan adoption och vårdnadsöverflyttning
- Prognosen för en återförening
- Stöd till de särskilt förordnade vårdnadshavarna
- Stöd till barn efter vårdnadsöverflyttning
- Den rättsliga innebörden av vårdnadsöverflyttning
- Uppenbart bäst att de rådande förhållandena får bestå
- Vistelsen måste ha varit stadigvarande
- Övervägande av vårdnadsöverflyttning
- Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn